Musik i demensvården: när orden inte längre når fram
När en uppmaning inte längre går att förstå kan en sång få kroppen att sätta igång ändå. Om den svenska forskningen på vårdarsång och fem sätt att använda musiken i vardagens omsorg.
En morgon på ett demensboende i Sverige tog en kvinna tvättlappen och tvättade sina händer, utan att någon hade bett henne om det. Vårdaren som hjälpte henne med morgontoaletten hade börjat sjunga.
Scenen kommer från en svensk studie om sång under morgonomsorgen. Alla som deltog hade svår demens, och under vanliga morgnar var de svåra att nå med ord. När vårdarna sjöng började flera av dem göra saker på egen hand.
Musikminnet håller länge
Vid Alzheimers sjukdom påverkas oftast närminnet och språket tidigt. Minnet för musik man har känt länge verkar däremot hålla i sig, ibland ända in i sjukdomens sena skeden. Forskare vid Max Planck-institutet i Leipzig ville förstå varför och publicerade sina resultat i tidskriften Brain 2015. De kartlade först vilka delar av hjärnan som lagrar välbekant musik och jämförde sedan med hjärnor hos personer med Alzheimers. Områdena för musikminnet hörde till dem som skadats minst av sjukdomen.
Det kan vara en del av förklaringen till att en person som knappt längre pratar ändå kan sjunga alla verser av en visa hon lärde sig som ung. Musiken från ungdomsåren sitter allra starkast, något vi har skrivit mer om i artikeln om reminiscens.
När instruktionen inte går fram
En vanlig uppmaning som "lyft armen så tar vi på koftan" kräver flera steg i hjärnan. Personen ska uppfatta orden, förstå vad de betyder, hålla dem kvar i minnet en stund och sedan göra om dem till en rörelse. Vid demenssjukdom kan den kedjan brista var som helst. Då blir orden till ljud utan innehåll, och händerna som drar i ärmen kan kännas som ett angrepp.
Mycket av det som kallas motstånd mot omvårdnad kan förstås så. Personen vet inte vad som händer med hennes kropp och försöker skydda sig. Vi har skrivit mer om det i artikeln om BPSD, där bemötande och aktivitet kommer före läkemedel.
Vårdarsång: forskningen från svenska demensboenden
Sjuksköterskan och forskaren Eva Götell bad i början av 2000-talet vårdpersonalen att sjunga under morgontoaletten, för eller tillsammans med de boende. Repertoaren valdes genom att fråga anhöriga vilka sånger och artister personen hade tyckt om. Gamla schlagers med Harry Brandelius och Bertil Boo fungerade bättre än klassisk musik. Arbetssättet som växte fram ur studierna kallas i dag vårdarsång.
De boende blev lugnare och mindre förvirrade, och nypen och slagen försvann. När vårdarna sjöng tillsammans med den boende upphörde även skrik som funnits tidigare. De boende stod dessutom mer upprätt, vilket gjorde tvätt och påklädning lättare. Götell beskriver vårdarsången som ett sätt att kommunicera utan ord med människor som håller på att förlora förmågan att förstå tal.
En forskargrupp där Götell ingick följde upp arbetet i en studie från 2010 på två svenska demensboenden. Sex vårdare sjöng under morgonomsorgen för tio personer med svår demens och beskrev sedan skillnaden i gruppintervjuer. Under vanliga morgnar gjorde de boende motstånd vid avklädning, tvätt och tandborstning. När vårdarna sjöng ökade ögonkontakten, och de boende behövde färre muntliga instruktioner. Flera började själva på momenten, och det var här kvinnan med tvättlappen fanns. Vårdarna behövde inte längre böja de boendes armar för att få på kläderna, och några boende rättade vårdarnas sångtexter och skämtade med dem.
Texterna i sångerna hade ingenting med tvätt eller påklädning att göra. Det som hjälpte verkar ha varit melodin, som gav stunden ett tempo och en trygghet att följa.
I 2018 års version av Cochrane-översikten om musikbaserade insatser vid demens ingick 22 studier med deltagare på boenden och sjukhus. Översikten fann med måttlig säkerhet att musik minskar depressiva symtom och beteendeproblem överlag. Effekterna var små, och vårdarsången kräver ingen annan utrustning än en röst.
Så använder du musiken i vardagen
Ta reda på vilken musik personen bär med sig
Fråga personen själv så länge det går, och fråga anhöriga. Vilka artister lyssnade hon på som ung, och vilken låt dansade hon till på sitt bröllop? Skriv in svaren i levnadsberättelsen eller samla dem i aktiviteten Personlig musiklista.
Börja med att sjunga eller nynna
Sätt igång sången redan när du kommer in i rummet, innan du börjar hjälpa till. Välj en sång du själv kan utantill. Rösten behöver inte vara vacker, och tempot i sången kan få styra takten i det ni gör tillsammans.
Låt musiken sätta igång rörelsen
Att resa sig ur fåtöljen eller gå till matsalen kan vara ett stort steg. En vals eller en marsch ger kroppen en takt att följa, och den som tvekar inför en uppmaning kan komma med i en rörelse som redan pågår. I grupp fungerar Stora rörelser till svängig musik.
Samla gruppen kring sången
En gemensam sångstund eller en stund med önskemusik låter fler vara med på sina egna villkor. Även den som har svårt att prata kan ibland sjunga med i en refräng eller klappa takten.
Följ upp det som fungerar
Skriv ner vilken sång som hjälpte i vilken situation och för in det i genomförandeplanen. Då kan kollegan på nästa pass sjunga samma sång.
Tänk på: Musik som står på hela dagen blir lätt ett bakgrundsljud som tröttar. En låt kan också väcka tunga minnen. Titta på personen medan musiken spelar, och byt låt eller stäng av om hon drar sig undan eller blir orolig.
Ett ämne som har följt mig länge
Musik och demens har intresserat mig länge. Sedan 2018 har jag varit med och utvecklat Joyvest, en aktivitetsväst som spelar musik när den som bär den rör på sig. Det var genom Joyvest jag upptäckte musikens kraft i omsorgen.
År 2023 producerade jag webbserien Vad är ett leende värt?, och det andra avsnittet handlade om musikens kraft att skapa glädje. Där träffade vi Ann-Sofie Paulander, lektor i musikterapi vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, som har skrivit om musik som omvårdnad på demensboenden tillsammans med Eva Götell. Vi träffade också The Hebbe Sisters och pianisten Ulrika Hebbe i Duo Sentire, som låg bakom det virala klippet på Anna. Trots sin demenssjukdom sjunger Anna med i varenda stavelse av Swing it, magistern.
Intresset har hållit i sig sedan dess, och den här texten samlar mycket av det jag har tagit med mig. Frågan i seriens titel ställde jag också till Marina, som du kan läsa om i Världens vackraste leende.
Börja med en vers
Nästa gång en uppmaning inte går fram, prova att sjunga i stället. Det kan räcka med en vers av en sång som personen kunde när hon var ung.
Har ni en sång som fungerar särskilt bra på er avdelning? Hör gärna av dig, jag samlar tips och delar dem vidare mellan aktivitetsledare.
PS. I Happihem hittar du färdiga musikaktiviteter som sångstunder och personliga musiklistor, och du kan planera in dem på veckoschemat direkt. Skapa ett konto gratis →
