Happihem
Tillbaka till Aktivitetsakademin
Kunskap22 oktober 2026 · 8 min läsning

Kulturell identitet i äldreomsorgen: musik, mat och högtider

Den som flyttar in på ett boende tar med sig sitt språk och sina högtider. För de nationella minoriteterna säger socialtjänstlagen att kommunen ska beakta behovet av att upprätthålla den kulturella identiteten, och regeringen ger traditionell musik och mat som exempel. Här är vad lagen kräver och vilka högtider ni kan planera kring under året.

Den som flyttar in på ett boende tar med sig sångerna och högtiderna från sin uppväxt. För en sverigefinne kan det vara två ljus i fönstret på Finlands självständighetsdag. För en kvinna som kom från Chile på sjuttiotalet kan det vara empanadas den 18 september.

På ett boende där vardagen följer den svenska almanackan är det lätt att de dagarna passerar obemärkta. Arbetet med kulturell identitet räknas lätt till det man gör när tiden räcker till. För de fem nationella minoriteterna är det en skyldighet för kommunen. Socialtjänstlagen säger att kommunen ska beakta äldre personers behov av att upprätthålla sin kulturella identitet, och i förarbetena ger regeringen traditionell musik och mat som exempel på hur det kan gå till.

5nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar
1 juli 2025då reglerna om äldreomsorg på minoritetsspråk flyttade till socialtjänstlagen
24högtider för minoriteter och andra kulturer i Happihem, med färdiga aktiviteter

Vad lagen säger

De nationella minoriteternas språk är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Rätten till äldreomsorg på minoritetsspråk stod tidigare i minoritetslagen (2009:724). Sedan den nya socialtjänstlagen började gälla den 1 juli 2025 står den i 8 kap. 6–9 §§ socialtjänstlagen, och minoritetslagens 18 § hänvisar numera dit.

Bestämmelserna i korthet:

  • I ett förvaltningsområde för finska, meänkieli eller samiska ska kommunen erbjuda den som begär det att få hela eller en väsentlig del av omvårdnaden av personal som behärskar språket (8 kap. 6 §).
  • I övriga kommuner gäller samma sak för alla fem minoritetsspråken, om kommunen har tillgång till personal med sådana språkkunskaper (8 kap. 7 §).
  • Inom den omsorgen ska kommunen beakta äldre personers behov av att upprätthålla sin kulturella identitet (8 kap. 8 §).
  • När någon ansöker om äldreomsorg ska kommunen informera om möjligheten att få omvårdnad på minoritetsspråk (8 kap. 9 §).

Förvaltningsområdena omfattar många fler kommuner än de i Norrbotten, eftersom en kommun kan ansöka om att gå med. Listan finns hos minoritet.se.

Kravet på kulturell identitet kom in i minoritetslagen 2019. I propositionen skriver regeringen att hänsyn till den kulturella identiteten ofta har stor betydelse för en äldre persons livskvalitet och trygghet. Som exempel nämns att kommunen "i omsorgen tillhandahåller traditionell musik och mat, kulturella inslag, särskilda inredningsdetaljer" (prop. 2017/18:199 s. 76). Regeringen tar också upp samarbeten med minoriteternas egna föreningar och skriver att det är lämpligt att personalen har särskild kulturkompetens.

Skyldigheten ligger på kommunen, men den uppfylls i vardagen på boendet, till exempel när månadens aktiviteter planeras.

Språket och kulturen vid demenssjukdom

Frågan blir större när någon får en demenssjukdom. I samma proposition konstaterar regeringen att "äldre som inte har svenska som förstaspråk och som drabbas av demenssjukdomar tappar ofta det svenska språket" (s. 66). För den som har lärt sig svenska som vuxen kan förstaspråket bli det enda språket som fungerar i samtal med personalen.

Musik och mat fungerar på liknande sätt. En sång som sjöngs hemma i köket eller doften av en maträtt från uppväxten kan väcka minnen även när orden är svåra att hitta. Vi har skrivit mer om det i musik i demensvården och i vad reminiscens är.

Kulturell identitet gäller alla som bor hos er

Lagens krav gäller de nationella minoriteterna, men tanken bakom går att använda för alla boende. Enligt 8 kap. 2 § socialtjänstlagen ska äldre ha möjlighet till "en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra", och vad som känns meningsfullt hänger ihop med vem man är och var man kommer ifrån.

Hos er kan det bo människor som växte upp i Polen eller Iran. För dem kan Wigilia eller Nowruz betyda lika mycket som midsommar gör för den som är uppvuxen i Dalarna. En svensk uppväxt bär också på kultur, och den som växte upp i en frikyrkoförsamling eller på en skärgårdsö har sina egna sånger och sin egen mat att berätta om.

Ett efternamn eller ett födelseland säger ändå lite om vad en person vill fira. Alla vill inte heller lyfta fram sitt ursprung. Sanningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset beskrev 2023 den assimileringspolitik som staten bedrev under 1800- och 1900-talen (SOU 2023:68), och för en del äldre kan språket bära på svåra minnen. Det enda säkra sättet att veta är att fråga.

Så kan ni arbeta med det

  1. Fråga när någon flyttar in

    Fråga vilket språk som talades hemma och vilka högtider familjen firade. Skriv in svaren i levnadsberättelsen och genomförandeplanen. Då finns de kvar när personalen byts ut.

  2. Ta hjälp av anhöriga

    Anhöriga vet ofta vilka skivor som spelades hemma och vilken maträtt som hörde till julen. Be dem gärna ta med recept eller gamla skivor.

  3. Ta reda på vilka språk personalen talar

    En undersköterska som talar finska eller persiska kan hälsa god morgon på den boendes förstaspråk och sjunga med i sångerna. För kommuner utanför förvaltningsområdena är det personalens språkkunskaper som avgör vad som går att erbjuda enligt 8 kap. 7 §.

  4. Planera in högtiderna i förväg

    Lägg in de högtider som berör någon hos er när månaden planeras. Då hinner ni handla och leta fram musiken.

  5. Låt boende vara värdar

    Den som har firat Nowruz i hela sitt liv kan berätta om duken med de sju sakerna som ska stå på bordet. Låt boende som vill och orkar vara värdar för sin egen högtid, med personalen som hjälp.

En högtid blir ofta roligast när fler än de berörda är med. Finsk tango och samisk jojk går att uppskatta för alla, och den boende som har högtiden med sig får dela något eget med de andra.

Högtider att planera kring under året

Här är högtiderna för de nationella minoriteterna och för andra kulturer som finns i Happihem. Varje länk leder till högtidens sida med färdiga aktiviteter, och sidorna är öppna för alla.

Nationella minoriteter

Andra kulturer

Några högtider följer månkalendern eller den ortodoxa kyrkans kalender och flyttar från år till år:

Så hjälper Happihem till

De flesta av de här datumen står inte i den vanliga almanackan, och det tar tid att ta fram musik och recept till en högtid man själv aldrig har firat. Därför finns högtiderna och aktiviteterna färdiga i Happihem.

Högtiderna i kalendern

Högtiderna syns i kalendern och på månadssidorna, så ni ser dem i god tid när månaden planeras.

Färdiga aktiviteter

Varje högtid har aktiviteter med instruktioner, och många har material att skriva ut.

Förslag när det är dags

När en högtid närmar sig lyfts dess aktiviteter fram bland förslagen i aktivitetsbiblioteket.

Anpassat efter er

Under Inställningar, fliken Arbetsplats, väljer ni om Nationella minoriteter och Andra kulturer ska visas. Båda är påslagna från början.

När ni följer upp en aktivitet syns det också vad som blev av. Om beställaren frågar hur ni beaktar de boendes kulturella identitet kan ni visa vilka högtider ni har firat och hur många som var med.

Kalendern och aktivitetsbiblioteket kan ni prova gratis. Uppföljningen ingår i de betalda abonnemangen. Saknar ni en högtid som är viktig för någon hos er? Hör av dig, så tittar vi på att lägga till den.

Källor: socialtjänstlagen (2025:400) 8 kap. 2 och 6–9 §§, lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk i lydelse enligt SFS 2025:437, prop. 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik, SOU 2023:68 Som om vi aldrig funnits.

Hur firar ni högtider från andra kulturer på ert boende? Hör gärna av dig, jag samlar exempel från chefer och aktivitetsledare.

Läs vidare