Nya socialtjänstlagen: aktivitet är förebyggande omsorg

Ändå tycker jag att ordet förminskar det arbetet handlar om. En guldkant läggs till när resten är klart, och på ett boende betyder det de dagar då tiden räcker till. Den som arbetar för mer aktivitet kallas dessutom eldsjäl, vilket gör arbetet till en fråga om personligt engagemang.

Sedan 1 juli 2025 säger socialtjänstlagen att socialtjänsten ska arbeta förebyggande. På ett äldreboende görs en stor del av det förebyggande arbetet i aktiviteterna, så med lagens eget ord är aktivitet förebyggande omsorg. För alla oss som kämpar för mer aktivitet är den formuleringen ett rejält kliv framåt.

Från att reagera till att förebygga

Den nya socialtjänstlagen är till stor del en omarbetning av den gamla, med nya paragrafnummer och modernare språk. Socialtjänstministern kallade den ändå ett paradigmskifte, och skälet står i 2 kap. 4 §: "Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och vara lätt tillgänglig."

I propositionen beskriver regeringen det förebyggande arbetet som "ett nytt förhållningssätt, med ambitionen att uppnå en situation där tonvikten ligger på proaktivt och förebyggande arbete i stället för på reaktiva åtgärder". Utredningen bakom lagen konstaterade att förebyggande arbete ofta är det första som kommunen sparar in på, eftersom den gamla lagen aldrig ställde ett tydligt krav på det.

Det reaktiva arbetssättet är välbekant på ett boende. När någon faller går larmet och personalen rycker ut. En boende blir orolig på eftermiddagen och någon sätter sig bredvid och lugnar. En annan slutar komma till matsalen, och det märks först när hon har dragit sig undan i flera veckor. Allt det måste hanteras när det händer, men lagen ber verksamheten att också lägga tid på det som händer innan.

Förebyggande när behoven redan är stora

Den som har flyttat in på ett särskilt boende har redan omfattande behov, så det går inte att förebygga att de uppstår. Propositionen definierar förebyggande arbete bredare än så. Där räknas även att motverka att problem och behov som redan finns "upprepas, förvärras eller blir mer omfattande", och att framtida behov fördröjs.

På ett boende betyder det att bromsa, så att den som går med rollator fortfarande gör det om ett halvår och den som känner sig ensam har någon att dricka kaffe med även i morgon. Regeringen ger själv ett exempel från äldreomsorgen, där förebyggande arbete kan innebära "att äldre får möjlighet till fysisk aktivitet och på så sätt ökad möjlighet att behålla sin självständighet längre" (prop. 2024/25:89 s. 209). Som vanliga risker för äldre nämner propositionen fallolyckor, undernäring och ofrivillig ensamhet (s. 276).

Med den definitionen hör sittgympan och kaffestunden till omsorgen på samma sätt som omvårdnaden, eftersom det är där försämringen bromsas. Undersköterskan som leder sittgympan på tisdagarna arbetar förebyggande i lagens mening.

Enligt 8 kap. 2 § ska äldre dessutom ha möjlighet till "en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra". Den formuleringen fanns redan i den gamla lagen, men nu står den i en lag där förebyggande arbete är ett uttalat krav.

Sortera aktiviteterna efter vad de förebygger

Ett aktivitetsschema brukar vara sorterat efter vad aktiviteterna heter, som bingo, sångstund, promenad och pyssel. Prova att i stället sortera dem efter vad de förebygger. Då kan listan se ut ungefär så här:

• Fall och skörhet. Folkhälsomyndigheten skriver att balans- och styrketräning är de mest effektiva åtgärderna mot fall och att de "ger god effekt även högt upp i åldrarna". Sittgympa, sittdans, en promenad i korridoren och att resa sig ur stolen några extra gånger om dagen hör hit.
• Ofrivillig ensamhet. Sex av tio boende på särskilt boende svarade i Socialstyrelsens enkät 2025 att de besväras av ensamhet, åtminstone då och då. Kaffestunder, samtalskort och att läsa tidningen tillsammans hör hit.
• Oro och BPSD. Vid demenssjukdom är omvårdnad och meningsfull aktivitet det första steget när oro och andra symtom uppstår. Vi går igenom varför i vad betyder BPSD.
• Tapp i självkänsla. Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden säger att personalen ska bidra till att stärka den äldres "självkänsla och tilltro till sin egen förmåga". Att duka, vika tvätt, sköta en blomma eller berätta om sitt yrke i ett minnessamtal hör hit.

Sorterad så visar listan att samma risk kan mötas på många sätt. En sångstund, en tidningsläsning och en promenad till brevlådan kan vara tre olika sätt att motverka samma ensamhet, och den som inte vill sjunga går kanske gärna till brevlådan. Listan visar också var luckorna finns. En avdelning kan ha något på schemat varje eftermiddag och ändå sakna rörelse helt.

Frågan i planeringen ändras också, från vad vi ska göra på torsdag till vad Greta och Erik behöver den här veckan. Det är samma fråga som genomförandeplanen redan ställer, med ett förebyggande perspektiv på svaret.

Det förebyggande syns inte av sig självt

När förebyggande arbete lyckas händer ingenting, och det gör arbetet svårt att se. Fallet som inte inträffade syns inte i någon avvikelserapport, och den boende som inte drog sig undan märks inte.

Därför behöver aktiviteterna själva gå att följa. Lagen säger också att socialtjänsten ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, och i propositionen beskrivs beprövad erfarenhet som kunskap som vuxit fram i verksamheten och systematiserats "genom uppföljning, dokumentation, kritisk granskning och spridning". Undersköterskan som vet att fredagens musikquiz samlar fler än onsdagens bingo sitter på den sortens kunskap. Den blir användbar för verksamheten när en kollega kan ta del av den.

Sambandet mellan aktivitet och välbefinnande syns i Socialstyrelsens siffror. På boenden som erbjuder aktiviteter sju gånger i veckan eller oftare svarade 38 procent av de boende att de inte besväras av ensamhet. På boenden där aktiviteter erbjuds mer sällan än en gång i månaden var andelen 29 procent. Socialstyrelsen påpekar att den senare gruppen är liten, och ett samband av det här slaget visar inte vad som orsakar vad. Siffrorna pekar ändå åt samma håll som lagen.

Det finns också en praktisk sida. När vi intervjuade tio undersköterskor om aktivitet i demensvården var förberedelsen det som föll bort när dagen blev tung. De boendes behov av stimulans gick ofta före en lugnare arbetsdag, men de tjugo minuterna det tar att hitta på något och leta fram materialet fanns inte. Planeringen behöver alltså fungera även de dagar då ingen har tid att förbereda.

Så passar Happihem in

Happihem är byggt för att aktiviteterna ska kunna bäras av hela arbetslaget. Så länge de hänger på en eldsjäl blir schemat tunnare de veckor den personen är ledig, och kunskapen om vad som fungerar går förlorad när personen slutar.

När verksamhetsberättelsen ska skrivas, eller beställaren frågar hur ni arbetar med en aktiv och meningsfull tillvaro, finns underlaget redan. En organisation med flera boenden ser alla sina arbetsplatser i samma översikt. Ansvaret för att följa lagen ligger hos verksamheten, och Happihem gör den del av det förebyggande arbetet som sker i aktiviteterna lättare att planera och visa upp.

Källor: socialtjänstlagen (2025:400), prop. 2024/25:89 En förebyggande socialtjänstlag, SOU 2020:47, SOSFS 2012:3 i lydelse enligt HSLF-FS 2025:23, Socialstyrelsens Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2025 och lägesrapport om vård och omsorg för äldre 2024, Folkhälsomyndigheten om fysisk aktivitet bland äldre.

Hur arbetar ni med förebyggande aktiviteter på ert boende? Hör gärna av dig, jag samlar exempel från chefer och aktivitetsledare.