Är du anhörig?Till sidan för familjer
Tillbaka till Aktivitetsakademin
Kunskap26 oktober 2026 · 7 min läsning

Sex av tio på äldreboenden känner sig ensamma. Här är vad ni kan göra

Socialstyrelsens nya undersökning visar att äldre på boenden bedömer sin hälsa som bättre än för tio år sedan. Ensamheten har däremot legat kvar runt 60 procent i tre år. Här är min läsning av årets siffror och vad ni kan göra på ert boende inför nästa års enkät.

Äldre som bor på äldreboenden bedömer sin hälsa som bättre i dag än för tio år sedan, och färre besväras av oro. Det visar Socialstyrelsens nya resultat från Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Ensamheten har däremot inte följt med, och sex av tio boende besväras av den, lika många som förra året. Jag tror att ensamheten kan bli nästa siffra som börjar röra sig, och att den går att påverka i vardagen på boendet.

Enkäten skickas till alla över 65 år som har hemtjänst eller bor på ett särskilt boende. I år fick 74 000 personer på äldreboenden möjlighet att svara, och 43 procent gjorde det. Årets faktablad handlar mest om hemtjänsten, där Socialstyrelsen har ställt tre nya frågor. Från boendena redovisas de tre inledande frågorna om hälsa, oro och ensamhet, plus en ny fråga om dålig behandling. Det är få siffror, men de säger mycket om vardagen på ett boende.

35 %på äldreboenden bedömer sin hälsa som mycket eller ganska bra, upp från 25 % år 2013
60 %på äldreboenden besväras av ensamhet ofta eller då och då, samma andel som 2025
17 %på äldreboenden har upplevt sig dåligt behandlade av personalen under det senaste året

Hälsan har blivit bättre på tio år

Andelen på äldreboenden som bedömer sin hälsa som mycket eller ganska bra har gått från 25 procent 2013 till 35 procent i år. Andelen som besväras av ängslan, oro eller ångest har under samma tid minskat från 61 till 58 procent. Socialstyrelsen skriver att de saknar en tydlig förklaring till att hälsan har förbättrats, men utvecklingen visar att siffrorna i den här enkäten kan röra sig.

Frågan om ensamhet flyttades till ett annat avsnitt i enkäten 2024, så svaren går bara att jämföra tre år bakåt. Från äldreboendena ser de ut så här:

  • 2024: 15 % besväras ofta, 46 % då och då, 39 % inte alls
  • 2025: 14 % ofta, 46 % då och då, 40 % inte alls
  • 2026: 14 % ofta, 46 % då och då, 40 % inte alls

Mellan 2025 och 2026 skiljer det mindre än en procentenhet. Socialstyrelsen räknar ensamheten till den positiva trenden, men på boendena handlar det om en procentenhet färre som ofta besväras jämfört med 2024. Jag läser det som att ensamheten har legat stilla medan hälsan har blivit bättre, och att den följer något annat än hur man mår. Min gissning är att det har att göra med vad dagarna innehåller och vem man delar dem med.

Boendet har bättre förutsättningar mot ensamhet

Av de äldre som bor kvar hemma med hemtjänst besväras 51 procent av ensamhet. På äldreboendena är det 60 procent, alltså nio procentenheter fler. Den som flyttar in på ett boende har ofta större behov och har lämnat sitt hem och sitt grannskap, och själva siffrorna säger ingenting om vad skillnaden beror på.

Ändå har ett boende något som en lägenhet dit hemtjänsten kommer på besök saknar. Där bor människor nära varandra och någon planerar dagen. Ensamheten på ett boende handlar därför om mer än att vara ensam i rummet, och jag tror att den handlar om att ha någon som känner en och något att göra tillsammans med andra. Båda delarna kan ett arbetslag påverka.

När jag skrev om den nya socialtjänstlagen tog jag upp Socialstyrelsens siffror från 2024. På boenden som erbjöd aktiviteter sju gånger i veckan eller oftare svarade 38 procent av de boende att de inte besväras av ensamhet. Där aktiviteter erbjöds mer sällan än en gång i månaden var andelen 29 procent. Ett samband av det slaget visar inte vad som orsakar vad, men det pekar åt samma håll som min erfarenhet från åtta år med aktivitet i omsorgen.

Att bli känd gör skillnad

Sedan 2022 har den som har hemtjänst och behöver det rätt till en fast omsorgskontakt. Socialstyrelsen har kört ihop frågan om hur ofta man träffar sin fasta omsorgskontakt med flera andra frågor, och mönstret är tydligt:

  • Av dem som ofta träffar sin fasta omsorgskontakt känner sig 94 procent trygga med att bo hemma med hemtjänst. Bland dem som sällan eller aldrig träffar den är andelen 78 procent.
  • 93 procent av dem som ofta träffar sin kontakt säger att personalen vet hur de vill att arbetet ska göras, jämfört med 70 procent av dem som sällan eller aldrig träffar den.
  • 86 procent i den första gruppen tycker att det är lätt att få kontakt med hemtjänsten när de behöver det, jämfört med 58 procent i den andra.

Socialstyrelsen skriver att de inte vet varför svaren samvarierar, men att resultatet tyder på att en fast omsorgskontakt kan ge en bättre upplevelse av omsorgen, som det var tänkt. I fritextsvaren beskriver många att det är otryggt och tröttsamt att om och om igen behöva förklara för ny personal vad som ska göras och hur.

Jag läser resultatet som att det spelar stor roll att bli känd av någon. Frågan ställs inte till dem som bor på äldreboenden, men jag tror att samma sak gäller där. Den undersköterska som vet att Elsa sjöng i kyrkokör i fyrtio år och att Bengt följer travet varje lördag kan bjuda in dem till något de bryr sig om. Den kunskapen finns ofta hos boendets kontaktperson, och när den kommer med i planeringen av veckans aktiviteter blir det lättare att hitta något för var och en.

En ny fråga om bemötande

I år ställde Socialstyrelsen en ny fråga: Upplever du att någon i personalen har behandlat dig dåligt, under det senaste året? Svarsalternativen utgår från de sju diskrimineringsgrunderna, och man kan kryssa i flera. På äldreboendena svarade 83 procent att de inte blivit dåligt behandlade, medan 17 procent upplevt det utifrån minst en av grunderna. I hemtjänsten var andelen 10 procent.

Faktabladet redovisar bara om man svarat ja på någon grund, inte vilken. Jag hoppas att nästa års faktablad visar fördelningen, eftersom den visar ett boende var arbetet ska börja. En majoritet av dem som bor på äldreboenden fick dessutom hjälp att svara på enkäten, och vem som hjälpte till framgår inte. Om det ibland var personal som höll i pennan har jag svårt att tro att andelen blev för hög.

Eftersom frågan är ny ger årets siffra en utgångspunkt. Nästa år går det att se om andelen har minskat, och ett boende som tar upp frågan på en arbetsplatsträff redan nu har ett helt år på sig att göra skillnad.

Hälsan bland de boende har blivit bättre på tio år. Jag tror att ensamheten kan bli nästa siffra som rör sig, och att den förändringen börjar i vardagen på boendet.

Inför nästa års enkät

Socialstyrelsen publicerar resultaten ned till enhetsnivå i Excelfiler, så ni kan se hur era egna boende har svarat och sätta ett mål till nästa år.

  1. Leta upp ert eget boende

    Ladda ner filen för äldreboenden från Socialstyrelsens sida om undersökningen och sök på boendets namn. Jämför era svar om ensamhet och dålig behandling med riket, där andelarna är 60 och 17 procent.

  2. Ta upp frågan om bemötande på en arbetsplatsträff

    Prata om i vilka situationer en boende hos er skulle kunna känna sig illa behandlad. Lägg särskild vikt vid de boende som har svårt att säga ifrån eller göra sig förstådda.

  3. Planera veckan med ensamheten i tankarna

    Gå igenom vilka boende som sällan är med på något. Planera för dem först, i en liten grupp eller en och en. Fler idéer finns i fyra sätt att få fler boende att delta.

  4. Följ upp under året

    Notera hur många som är med på aktiviteterna, månad för månad. När nästa års resultat kommer kan ni lägga dem bredvid det ni har gjort.

I Happihem planerar arbetslaget veckan i en gemensam kalender och markerar efter varje aktivitet hur många som var med. Då syns det under året om veckorna rymmer tillräckligt med gemenskap, och när nästa års resultat kommer har ni underlaget samlat.

Kalendern och aktivitetsbiblioteket kan ni prova gratis.

Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2026 (art.nr 2026-10-10477). Siffrorna om aktiviteter och ensamhet kommer från Socialstyrelsens resultat 2024.

Hur ser era siffror ut i år, och vad vill ni ha ändrat till nästa år? Hör gärna av dig, jag samlar exempel på hur boenden arbetar med resultaten.

Läs vidare